Att Begrunda

                                                                                                  ATT  BEGRUNDA  

 Vi måste våga att bli avslöjare, visselpipare.Vi måste våga att vara osolidariska.                  pe 2015 nov 11 

Försvar för en förtalad civilisation relidion Ingvar Karlson:                                   Det började i Bagdad med de abbasidiska kaliferna (sunniter) som enligt en inte helt säker historia lät bygga ett vishetens hus där fri forskning och framför allt en flitig översättningsverksamhet uppmuntrades. Som bäst florerade översättandet under kaliferna Harum al-Rashit och hans son al-Mamum under början av 800-talet. En viktig bidragande orsak var att kalifen omfattade den så kallade mutazlitiiska läran. Det var en strikt på förnuftet grundad tankeskola. Om Koranens ord motsade förnuftet var man tvungen att tolka islams heliga skrift bildligt. Gud har givit människan förnuftet för att tänka med: Han vill inte att vi plötsligt skall sluta att använda det.                                                                                                   Carl Rundbeck  Från SvD 14-05-22

Religion är inte något oskyldigt, utan starka texter i urkunderna kan uppmana till såväl krigföring som oegennyttig kärlek. Det finns motsägelsefullheter och svårigheter i texterna och man möter inte den problematiken genom att låtsas att dessa inte existerar.

Det är ett avgörande upplysningsarbete som behöver utföras av religiösa ledare och intensifieras. Och första steget för all sådan utveckling är att vidgå och brottas med de besvärliga texter som islam – eller kristendomen för den delen – har i sina urkunder. Om inte det arbetet påbörjas kommer vi inte som samhälle att kunna ta.                                                 Anika Borg  SvD 2015-01-18  

Ett kan vi lära oss av döden, att livet förpliktigar. Detta att vara vid liv är också att bära ansvaret för att leva det så sant och meningsfullt vi bara kan. När en människa dör lämnar hon den påminnelsen i arv, det är vackert och vi kan behöva den.
Ur recension Thomas Anderberg Det mesta blir aldrig av, Therese Eriksson, Svd 04-03-04  

Om Kristallnatten skriver SvD att den visade nazisterna hur långt de kunde gå. Förintelsen! Kyrkorna teg, tidningarna teg, politikerna teg, kort sagt världssamhället teg! Gav indirekt carte blanche!                                                            Hur är Du/Vi nu förberedda ?  13-11-09                         

"Vad tjänar det till ?"                     
enl hörsägen faster Aina 1930-talet pe

Fråga dej alltid VARFÖR (du gör så) !                     
Eget sedan lång tid tillbaka12-dec

Mannen som älskade rättfärdigheten, honom gick det illa för.                             sedan lång tid tillbaka pe

Ju äldre man blir, desto mer övertygad blir man att Hans Heliga Majestät Slumpen sköter tre fjärdedelar av ruljansen i detta eländiga universum.                                         
Fredrik den Store enl Affärsekonomi 1971

Axel Oxenstierna: Min son, om du visste med hur ringa vishet världen styres.
Efter Veckans affärer  Malin Siwe 2004-11-01

Frank - reformminister i Labour - säjer: Synen på den mänskliga naturen har blivit sundare. Egenintressets betydelse erkänns. Tidigare lyssnade partiet för mycket på en akademisk värld som trodde att allt fanns i överflöd. Altruism sågs som en gemensam valuta, snarare än som den knappa resurs den är. . . Jag tror inte att kärlek kan styra större enheter än familjen. För samhället som helhet är det i stället rättsprinciper som måste råda.                                                                                
Enl SvD 980429 /Johan Hakelius   

Det går att tvinga människor till vissa saker men det blir sällan i längden speciellt effektivt. Att ha ett ekonomiskt system i samklang med mänskliga naturen är ett betydligt effektivare sätt att organisera tillvaron. Att bejaka kapitalismen är också att låta egoism, eskapism, hävdelsebehov, lystnad och äregirighet förvandlas till någonting för alla positivt. Dessa egenskaper kan lika gärna användas på ett förödande sätt, i form av krig, terror eller allas kamp mot alla.                                                                          Marie Söderqvist, SvD 96122

Subject: Artikelserie i SvD "Medvetandet är Gud" (SvD 10 mar 03) (Handlar också om meditation Bo Ahrenfelt)

Meditation är ju något som äger rum i Bo Ahrenfelts hjärna.  Självklart är våra hjärnor olika. Liksom kineser inte kan uttala 'r' därför att någon koppling i deras hjärnor aldrig aktiverats så har allas våra hjärnor sina 'plus och minus'. Och Bo A's hjärna är meditationsövad!

 I hjärnan skapades i våra tankar gudsbegreppet därför att i den utvecklingsfas vi blev människor med självsyn (kunde tänka oss utanifrån) skapades ett behov av att det skulle finnas något som styrde och ställde och skapade mening. Ur detta har det sen under generationernas gång vuxit fram tro på olika gudar som vi så att säga blir födda med. Och omfattningen av gudstro visar att här är ett stort behov.

Hjärnan - Darwinsk utvecklad - är liksom kroppen i övrigt styrd och påverkad av substanser. Tankar skapas i hjärnan fysikaliskt och finns bara där. Kommer det fysikaliska i otakt så påverkas förstås tankeprocesserna. De kan ha energi, poltergeistfenomen, gloria och en strålningseffekt som påverkar andra hjärnor. Flockbeteende kan vara en sådan 'strålningsprodukt'. Här kan man se en överlevnadsfunktion.

Kommentar Klas Wennerberg

Naturligtvis är alla gudsföreställningar något som uppkommit i hjärnor. Det är exakt vad ateisten säger. Det finns ingenting "därute" som driver ett spel på gott och ont. Eller som "handlar" med oss. Om detta religösa "därute" kan den ene eller den andre påstå vad som helst och få andra övertygade om att de andra dårarna, som inte tror/vet det vi vet/tror, är det bäst att tycka riktigt illa om.

När det däremot gäller tankarna som utvecklat naturvetenskaperna kan dessa hela tiden relateras till experiment som kan upprepas av andra forskare med samma resultat. Dessa tankar är kopplade till logik och materia. Materian med alla dess märkligheter öppnar sig för tanken men är själv ingen tanke.

Det är ju annars det påstående som göres av "religiösa" som ett försök att få sista ordet. "Det måste finnas en skapare!" Det vill säga en tanke som skapar materien ur intet. Och vad får man ut av den tanken? Jo, det är bara att sätta i gång och profetera, jag vet för jag har sett Gud osv.

Peter

Du skriver 'finns ingenting'. Men en troende vet 'för jag har upplevt/sett Gud'. Och han kan mycket väl ha ’sett’. Min mor såg sin avlidne make komma gående mot henne på en enslig skogsväg.  En hjärnprodukt.

Vi måste lära oss att byta perspektiv !

Hur är det säkert att det vi 'vet' är det enda riktiga ? Det finns ju så många som 'vet' annorlunda.  Är det inte lite förmätet att tro att en allsmäktig gud bekymrar sig om hur vi äter eller klär oss eller beter oss (Har dock en kittfuntion.)  Eller någon gång i historisk tid skapade 'heliga' skrifter som vi nu måste rätta oss efter; det finns ju så många skrifter, varför är just våra de enda rätta?

Hur länge har det funnits liv? Har det funnits människor?

Det borde räcka med några enkla moralregler tex "störst av dem är kärleken", "den goda viljan"! Krav på empati, altruism! Klart är dock att det fordras något mer. Det finns ett behov av att söka stöd i samhörighet, något som en gemensam tro kan ge.

Kommentarer Göran

När man tänker på "GUD" om man inte är troende så känns det självklart att det är något som endast existerar i hjärnan på många individer. Är det inte så att Buddismen inte har en yttre gud utan en "tanke" i var själ.  Det är svårare att bestrida en tanke än något mer konkret.

Kommentar Dag                                                                                           

Jag lutar åt att sekulariseringen är en intellektuell landvinning för mänskligheten. Religionen ser jag främst som ett kulturellt värde.  

Peter

Vad är värdet i allt det onda som skett och sker i religionens namn? Hårddraget menar jag istället att gudstro är något som inte kan hanteras av människan såsom varande - se Konrad Lorenz - en aggressiv ras. Främst gäller detta missionerande monoteistiskt gudstroende.

Kommentar      KW

Också jag tycker att troende är fruktansvärt stöddiga. Hur kan man med insikt om alla vidrigheter under mänsklighetens historia av massmord, terror, tortyr osv komma med påstående om att Gud är god, att han hör just min bön, att han vill något med mig och människan (mänskligheten). Hur kan man komma med påståenden om att min gudsbild är den enda sanna och att andras riter är en styggelse.

Hur förklarar man att världens mest altruistiska folk, svenskarna, är de som ger mest i gåvor trots höga skatter samtidigt som det är världens mest sekulariserade? Har vi med Einhorn funnit att det lönar sig att vara snäll? Är det just bristen på tro som gör att vi tar alla troendes föreställningar med en axelryckning bara de inte går ut på att skada andra.

Martinsoncitat från KW                                                                                      
Den goda viljan i det levande nuet, vid källan och i Arkadien är en poetisk tanke förmäld med en kosmisk-moralisk. Den är kanske inte helt möjlig som praxis, men den är möjlig som andlig hållning, som inriktning. (1947)

Det är vår plikt att leva och låta andra leva. Målet för detta hävdande måste vara dräglighet och - om möjligt - lycka och skönhet. Det bästa instrumentet för dräglighetens hävdande är: den goda viljan.(1949) Vi måste skaffa oss en etisk kod och vi måste öva oss på den och lära om och repetera. Det fanns en axel förr i världen, som ordspråk, bibel, postilla och psalmbok kretsade kring och som vi nu saknar.  --- Näst detta, att vi lär oss något om moral, tycker jag det viktigaste är att folk läser historia, nationshistoria, världshistoria, kulturhistoria.(1956)

Ord är som stenar som tappas i en brunn. De går ej att ta tillbaka.
ordstäv fritt pe 1999               

Varje gång du ger uttryck för vrede, undviker saker du är rädd för osv gör du det lätt för hjärnan att reagera på samma sätt nästa gång. Om du i stället bara observerar att du blivit ilsken, rädd eller ledsen, accepterar dina känslor men undviker att uttrycka dem, försöker tänka förnuftigt på saken, skapar positiva tankar och bilder och agerar utifrån en mer nyanserad bild av vad som hänt omformar du din hjärna till att bli klokare. För varje gång du gör detta blir det mer och mer naturligt.
            

Om lyckans hemlighet, Stefan Klein enl Anders Haag, SvD 050321

Vad som gör oss särpräglade som människor är att vi enligt David Katz 'kan se oss utifrån', självreflektion. Vi har en hjärna som kan fungera självständigt från vårt utvecklingspräglade biologiska jag. (David Katz: Människor och djur 1938 s 245). Vi kan tänka fritt och obegränsat. Men detta ändå bara i undantagsfall. Tro och instinkter är svåra att hålla i schakt med ’förnuft’. Som de biologiska, aggressiva flockdjur människor är behövs hämningar. "Du skall icke . . . "

Moral kan vara en effekt av detta fristående tänkande. En mem (Dawkinterm: kognitiv, erfarenhetsmässig, ej instinktiv, ej medfödd). För moral behövs ingen religion men moral är nödvändig för religion.

Religionen, gud eller motsvarande, är/kan vara en konsekvens av detta fristående tänkande. Vi mår väl av att tänka/känna att det är en mening med att leva. Vissa människor är öppna för utomsinnliga erfarenheter (Lars Farde, American Journal of Psychiatry, SvD 080108). Skapar andlighet, religiositet. Det gäller som författarinnan Anita Goldman uttrycker det i boken "Guds älskarinnor": "Man tror inte på Gud. Man erfar Gud".

Vi har flockinstinkt.  Gå i kyrkan/tillbedja knäliggande, gripas av extas i frikyrkoförsamlingar, skrika "Heil Hitler" i flockpåverkan. - Vår flockinstinkt har varit ett Darwinskt plus. Så också aggression (Lorenz: Aggression, det så kallade onda), kapitalism/röda faran/mobbare. Vi lyder. (Milgram: Lydnad och auktoritet), små barn präglas av sina föräldrar, de blir Guds barnbarn, vuxna kanske torterare. Två aha böcker.                                                                                                               pe 2008 

Apokryferna                   Jesus sade det tydligast; ”Om Gud fanns i himlen, vore fåglarna före dig. Gud finns inom dig.                                                                  pe 100402

Vad betyder det ?                       Inga männiakor ingen Gud.                                                                         Gudsbegreppet finns menar jag enbart i tankevärlden (Anita Goldman) och i tanken namngivet som Gud, Allah eller Jahve eller något annat religiöst och som 'namngivet' beroende på den som ger namnet. Och denne i sin tur är sjävfallet präglad av sin tid och sin miljö.

En annan sak är att kring enskilda eller grupper kan skapas någon slags energi som känns och påverkar.

Det finns karismatiska och dominerande människor, telepati, poltergeistfenomen, uku (utomkroppenupplevelser), ndu (näradödenupplevelser) och liknande. Om sådant har forskarna nog svikit.

pe senast 2012 juli

Hanna Arnedt skriver:A tendency of ordinary people to obey orders and conform to mass opinion without a critical evaluation of the consequences of their actions and inaction.                                                                                                          höst 2013 

Förmänniskor har funnits i ca 5 milj år och vi kanske 200.000 år. Alltså en blinkning jämfört med tiden från Big-Bang. När vi började finnas var kunskap om universum noll och platsen för en gud oändligt stor. I början gick kunskapssökningar långsamt, men har de senaste århundradena ökat ned accelererande fart. En sådan kurva kan aldrig nå fullständig kunskap om universum, men närmar sig den asymptotiskt. Så småningom blir okunskapen ändlig och så väl också Gud. Okunskapen eller tron är alltså skillnaden mellan den oändliga kunskapen och vad vi vet. För mig är denna vår kunskap alldeles tillräcklig för att slippa tro.

Man vet nu så mycket om universum, att det är skönt att slippa.                                                                                                      93-årig Björn Westin Veteranen nr 5 2010-06-12

Från TV och bild / betänk / barn förstörda / av medel / helgade av ändamål.

Vi i livet / i det stora intet / i det lilla allt.                        
julhälsningar 1969 o 1970                

Subject: Artikelserie i SvD                                                                                                                                 "Medvetandet är Gud" (SvD 10 mar 03) (Handlar också om meditation Bo Ahrenfelt)

Meditation är ju något som äger rum i Bo Ahrenfelts hjärna.  Självklart är våra hjärnor olika. Liksom kineser inte kan uttala 'r' därför att någon koppling i deras hjärnor aldrig aktiverats så har allas våra hjärnor sina 'plus och minus'. Och Bo A's hjärna är meditationsövad!

 I hjärnan skapades i våra tankar gudsbegreppet därför att i den utvecklingsfas vi blev människor med självsyn (kunde tänka oss utanifrån) skapades ett behov av att det skulle finnas något som styrde och ställde och skapade mening. Ur detta har det sen under generationernas gång vuxit fram tro på olika gudar som vi så att säga blir födda med. Och omfattningen av gudstro visar att här är ett stort behov.

Hjärnan - Darwinsk utvecklad - är liksom kroppen i övrigt styrd och påverkad av substanser. Tankar skapas i hjärnan fysikaliskt och finns bara där. Kommer det fysikaliska i otakt så påverkas förstås tankeprocesserna. De kan ha energi, poltergeistfenomen, gloria och en strålningseffekt som påverkar andra hjärnor. Flockbeteende kan vara en sådan 'strålningsprodukt'. Här kan man se en överlevnadsfunktion.

Kommentar Klas Wennerberg

Naturligtvis är alla gudsföreställningar något som uppkommit i hjärnor. Det är exakt vad ateisten säger. Det finns ingenting "därute" som driver ett spel på gott och ont. Eller som "handlar" med oss. Om detta religösa "därute" kan den ene eller den andre påstå vad som helst och få andra övertygade om att de andra dårarna, som inte tror/vet det vi vet/tror, är det bäst att tycka riktigt illa om.

När det däremot gäller tankarna som utvecklat naturvetenskaperna kan dessa hela tiden relateras till experiment som kan upprepas av andra forskare med samma resultat. Dessa tankar är kopplade till logik och materia. Materian med alla dess märkligheter öppnar sig för tanken men är själv ingen tanke.

Det är ju annars det påstående som göres av "religiösa" som ett försök att få sista ordet. "Det måste finnas en skapare!" Det vill säga en tanke som skapar materien ur intet. Och vad får man ut av den tanken? Jo, det är bara att sätta i gång och profetera, jag vet för jag har sett Gud osv.

Peter

Du skriver 'finns ingenting'. Men en troende vet 'för jag har upplevt/sett Gud'. Och han kan mycket väl ha ’sett’. Min mor såg sin avlidne make komma gående mot henne på en enslig skogsväg.            En hjärnprodukt.

Hur är det säkert att det vi 'vet' är det enda riktiga ? Det finns ju så många som 'vet' annorlunda.  Är det inte lite förmätet att tro att en allsmäktig gud bekymrar sig om hur vi äter eller klär oss eller beter oss (Har dock en kittfuntion.)  Eller någon gång i historisk tid skapade 'heliga' skrifter som vi nu måste rätta oss efter; det finns ju så många skrifter, varför är just våra de enda rätta? - Hur länge har det funnits liv?  Har det funnits människor?

Det borde räcka med några enkla moralregler tex "störst av dem är kärleken", "den goda viljan"! Krav på empati, altruism! Klart är dock att det fordras något mer. Det finns ett behov av att söka stöd i samhörighet, något som en gemensam tro kan ge.

Kommentarer Göran

När man tänker på "GUD" om man inte är troende så känns det självklart att det är något som endast existerar i hjärnan på många individer. Är det inte så att Buddismen inte har en yttre gud utan en "tanke" i var själ.  Det är svårare att bestrida en tanke än något mer konkret.

Kommentar Dag                                                                                           

Jag lutar åt att sekulariseringen är en intellektuell landvinning för mänskligheten. Religionen ser jag främst som ett kulturellt värde.            

Peter

Vad är värdet i allt det onda som skett och sker i religionens namn? Hårddraget menar jag istället att gudstro är något som inte kan hanteras av människan såsom varande - se Konrad Lorenz - en aggressiv ras. Främst gäller detta missionerande monoteistiskt gudstroende.

Kommentar      KW

Också jag tycker att troende är fruktansvärt stöddiga. Hur kan man med insikt om alla vidrigheter under mänsklighetens historia av massmord, terror, tortyr osv komma med påstående om att Gud är god, att han hör just min bön, att han vill något med mig och människan (mänskligheten). Hur kan man komma med påståenden om att min gudsbild är den enda sanna och att andras riter är en styggelse.

Hur förklarar man att världens mest altruistiska folk, svenskarna, är de som ger mest i gåvor trots höga skatter samtidigt som det är världens mest sekulariserade? Har vi med Einhorn funnit att det lönar sig att vara snäll? Är det just bristen på tro som gör att vi tar alla troendes föreställningar med en axelryckning bara de inte går ut på att skada andra.

Martinsoncitat från Klas                                                                                       

Den goda viljan i det levande nuet, vid källan och i Arkadien är en poetisk tanke förmäld med en kosmisk-moralisk. Den är kanske inte helt möjlig som praxis, men den är möjlig som andlig hållning, som inriktning. (1947)

Det är vår plikt att leva och låta andra leva. Målet för detta hävdande måste vara dräglighet och - om möjligt - lycka och skönhet. Det bästa instrumentet för dräglighetens hävdande är: den goda viljan.(1949)

Vi måste skaffa oss en etisk kod och vi måste öva oss på den och lära om och repetera. Det fanns en axel förr i världen, som ordspråk, bibel, postilla och psalmbok kretsade kring och som vi nu saknar.  --- Näst detta, att vi lär oss något om moral, tycker jag det viktigaste är att folk läser historia, nationshistoria, världshistoria, kulturhistoria.(1956) 

Subject: Artikelserie i SvD                                                                                                                                 "Medvetandet är Gud" (SvD 10 mar 03) (Handlar också om meditation Bo Ahrenfelt)

Meditation är ju något som äger rum i Bo Ahrenfelts hjärna.  Självklart är våra hjärnor olika. Liksom kineser inte kan uttala 'r' därför att någon koppling i deras hjärnor aldrig aktiverats så har allas våra hjärnor sina 'plus och minus'. Och Bo A's hjärna är meditationsövad!

 I hjärnan skapades i våra tankar gudsbegreppet därför att i den utvecklingsfas vi blev människor med självsyn (kunde tänka oss utanifrån) skapades ett behov av att det skulle finnas något som styrde och ställde och skapade mening. Ur detta har det sen under generationernas gång vuxit fram tro på olika gudar som vi så att säga blir födda med. Och omfattningen av gudstro visar att här är ett stort behov.

Hjärnan - Darwinsk utvecklad - är liksom kroppen i övrigt styrd och påverkad av substanser. Tankar skapas i hjärnan fysikaliskt och finns bara där. Kommer det fysikaliska i otakt så påverkas förstås tankeprocesserna. De kan ha energi, poltergeistfenomen, gloria och en strålningseffekt som påverkar andra hjärnor. Flockbeteende kan vara en sådan 'strålningsprodukt'. Här kan man se en överlevnadsfunktion. 

Kommentar Klas Wennerberg

Naturligtvis är alla gudsföreställningar något som uppkommit i hjärnor. Det är exakt vad ateisten säger. Det finns ingenting "därute" som driver ett spel på gott och ont. Eller som "handlar" med oss. Om detta religösa "därute" kan den ene eller den andre påstå vad som helst och få andra övertygade om att de andra dårarna, som inte tror/vet det vi vet/tror, är det bäst att tycka riktigt illa om.

När det däremot gäller tankarna som utvecklat naturvetenskaperna kan dessa hela tiden relateras till experiment som kan upprepas av andra forskare med samma resultat. Dessa tankar är kopplade till logik och materia. Materian med alla dess märkligheter öppnar sig för tanken men är själv ingen tanke.

Det är ju annars det påstående som göres av "religiösa" som ett försök att få sista ordet. "Det måste finnas en skapare!" Det vill säga en tanke som skapar materien ur intet. Och vad får man ut av den tanken? Jo, det är bara att sätta i gång och profetera, jag vet för jag har sett Gud osv.

Peter

Du skriver 'finns ingenting'. Men en troende vet 'för jag har upplevt/sett Gud'. Och han kan mycket väl ha ’sett’. Min mor såg sin avlidne make komma gående mot henne på en enslig skogsväg.            En hjärnprodukt.

Hur är det säkert att det vi 'vet' är det enda riktiga ? Det finns ju så många som 'vet' annorlunda.  Är det inte lite förmätet att tro att en allsmäktig gud bekymrar sig om hur vi äter eller klär oss eller beter oss (Har dock en kittfuntion.)  Eller någon gång i historisk tid skapade 'heliga' skrifter som vi nu måste rätta oss efter; det finns ju så många skrifter, varför är just våra de enda rätta? - Hur länge har det funnits liv?  Har det funnits människor?

Det borde räcka med några enkla moralregler tex "störst av dem är kärleken", "den goda viljan"! Krav på empati, altruism! Klart är dock att det fordras något mer. Det finns ett behov av att söka stöd i samhörighet, något som en gemensam tro kan ge.

Kommentarer Göran

När man tänker på "GUD" om man inte är troende så känns det självklart att det är något som endast existerar i hjärnan på många individer. Är det inte så att Buddismen inte har en yttre gud utan en "tanke" i var själ.  Det är svårare att bestrida en tanke än något mer konkret.

Kommentar Dag                                                                                           

Jag lutar åt att sekulariseringen är en intellektuell landvinning för mänskligheten. Religionen ser jag främst som ett kulturellt värde.            

Peter

Vad är värdet i allt det onda som skett och sker i religionens namn? Hårddraget menar jag istället att gudstro är något som inte kan hanteras av människan såsom varande - se Konrad Lorenz - en aggressiv ras. Främst gäller detta missionerande monoteistiskt gudstroende.

Kommentar      KW

Också jag tycker att troende är fruktansvärt stöddiga. Hur kan man med insikt om alla vidrigheter under mänsklighetens historia av massmord, terror, tortyr osv komma med påstående om att Gud är god, att han hör just min bön, att han vill något med mig och människan (mänskligheten). Hur kan man komma med påståenden om att min gudsbild är den enda sanna och att andras riter är en styggelse.

Hur förklarar man att världens mest altruistiska folk, svenskarna, är de som ger mest i gåvor trots höga skatter samtidigt som det är världens mest sekulariserade? Har vi med Einhorn funnit att det lönar sig att vara snäll? Är det just bristen på tro som gör att vi tar alla troendes föreställningar med en axelryckning bara de inte går ut på att skada andra.

Martinsoncitat från Klas                                                                                       

Den goda viljan i det levande nuet, vid källan och i Arkadien är en poetisk tanke förmäld med en kosmisk-moralisk. Den är kanske inte helt möjlig som praxis, men den är möjlig som andlig hållning, som inriktning. (1947)

Det är vår plikt att leva och låta andra leva. Målet för detta hävdande måste vara dräglighet och - om möjligt - lycka och skönhet. Det bästa instrumentet för dräglighetens hävdande är: den goda viljan.(1949)

Vi måste skaffa oss en etisk kod och vi måste öva oss på den och lära om och repetera. Det fanns en axel förr i världen, som ordspråk, bibel, postilla och psalmbok kretsade kring och som vi nu saknar.  --- Näst detta, att vi lär oss något om moral, tycker jag det viktigaste är att folk läser historia, nationshistoria, världshistoria, kulturhistoria.(1956)

 

Kommentarer Göran

När man tänker på "GUD" om man inte är troende så känns det självklart att det är något som endast existerar i hjärnan på många individer. Är det inte så att Buddismen inte har en yttre gud utan en "tanke" i var själ.  Det är svårare att bestrida en tanke än något mer konkret.

Kommentar Dag                                                                                           

Jag lutar åt att sekulariseringen är en intellektuell landvinning för mänskligheten. Religionen ser jag främst som ett kulturellt värde.            

Peter

Vad är värdet i allt det onda som skett och sker i religionens namn? Hårddraget menar jag istället att gudstro är något som inte kan hanteras av människan såsom varande - se Konrad Lorenz - en aggressiv ras. Främst gäller detta missionerande monoteistiskt gudstroende.

Kommentar      KW

Också jag tycker att troende är fruktansvärt stöddiga. Hur kan man med insikt om alla vidrigheter under mänsklighetens historia av massmord, terror, tortyr osv komma med påstående om att Gud är god, att han hör just min bön, att han vill något med mig och människan (mänskligheten). Hur kan man komma med påståenden om att min gudsbild är den enda sanna och att andras riter är en styggelse.

Hur förklarar man att världens mest altruistiska folk, svenskarna, är de som ger mest i gåvor trots höga skatter samtidigt som det är världens mest sekulariserade? Har vi med Einhorn funnit att det lönar sig att vara snäll? Är det just bristen på tro som gör att vi tar alla troendes föreställningar med en axelryckning bara de inte går ut på att skada andra.

Martinsoncitat från Klas                                                                                       

Den goda viljan i det levande nuet, vid källan och i Arkadien är en poetisk tanke förmäld med en kosmisk-moralisk. Den är kanske inte helt möjlig som praxis, men den är möjlig som andlig hållning, som inriktning. (1947)

Det är vår plikt att leva och låta andra leva. Målet för detta hävdande måste vara dräglighet och - om möjligt - lycka och skönhet. Det bästa instrumentet för dräglighetens hävdande är: den goda viljan.(1949)

Vi måste skaffa oss en etisk kod och vi måste öva oss på den och lära om och repetera. Det fanns en axel förr i världen, som ordspråk, bibel, postilla och psalmbok kretsade kring och som vi nu saknar.  --- Näst detta, att vi lär oss något om moral, tycker jag det viktigaste är att folk läser historia, nationshistoria, världshistoria, kulturhistoria.(1956)

Vi måste lära oss att byta perspektiv !

Hur är det säkert att det vi 'vet' är det enda riktiga ? Det finns ju så många som 'vet' annorlunda.  Är det inte lite förmätet att tro att en allsmäktig gud bekymrar sig om hur vi äter eller klär oss eller beter oss (Har dock en kittfuntion.)  Eller någon gång i historisk tid skapade 'heliga' skrifter som vi nu måste rätta oss efter; det finns ju så många skrifter, varför är just våra de enda rätta? - Hur länge har det funnits liv?  Har det funnits människor?

Det borde räcka med några enkla moralregler tex "störst av dem är kärleken", "den goda viljan"! Krav på empati, altruism! Klart är dock att det fordras något mer. Det finns ett behov av att söka stöd i samhörighet, något som en gemensam tro kan ge.

Vår situation här på jorden är sannerligen egendomlig.# Var och en av oss kommer på ett kort besök utan att veta varför, men ändå tycks vi ibland ana ett syfte. Utifrån vardagslivet vet vi dock en sak med säkerhet: att människan är här på jorden för andra människors skull, framför allt för deras på vilkas leenden och välbefinnande vår egen lycka hänger.                                                                                    # människan är en Darwinsk produkt. pe            
Albert Einstein (enl Rickard Dawkins Illusionen om Gud 2007 s 225

PÅ vetenskapsTV en timmes program som gjorde gällande att vad som skiljer människan från våra närmaste släktingar är vår snällhet, vår förmåga att hålla ihop. Jag såg endast delvis programmet.

PÅ vetenskapsTV en timmes program som gjorde gällande att vad som skiljer människan från våra närmaste släktingar är vår snällhet, vår förmåga att hålla ihop. Jag såg endast delvis programmet.

Konrad Lorenz avslutar sin bok ”Aggression, det så kallade onda”:  ”Vi vet att den personliga kärleks- och vänskapsbandet var den epokgörande uppfinning som gjorde det möjligt för två eller flera individer av en aggressiv art att leva fredligt tillsammans och att samarbeta för ett bestämt syfte. Vi vet att den mänskliga samlevnaden grundar sig på detta band, men vi bör inse att det inte längre räcker till för sina nutida uppgifter. Det hindrar bara aggression mellan sådana som känner varandra och är vänner, medan vi nu behöver något som kan hindra all aktiv fientlighet mellan alla människor i alla nationer. Slutsatsen blir alltså att kärlek och vänskap bör omfatta hela mänskligheten, att vi skall älska vår nästa utan åtskillnad. Det budet är inte något nytt. Vårt förnuft fattar utan svårighet nödvändigheten i det, vår känsla ser dess storhet men vi kan ändå inte följa det eftersom vi är som vi är. Vi kan bara känna verklig varm vänskap för enskilda människor, och vi kan inte ändra på detta ens med bästa vilja i världen. Men utvecklingen kan framkalla en sådan förändring, och jag tror att den kommer att göra det. Jag tror att förnuftet kan och kommer att utöva ett urvalstryck i denna riktning, och att detta i en inte alltför avlägsen framtid kommer att göra det möjligt för våra efterkommande att förverkliga det största och viktigaste av alla bud.              

Vad han här säger stämmer ju väl ihop med TV programmet. När vår ’föregångare’ utvecklades till människa så levde de i mindre flockar där intern snällhet måste ha varit en väsentlig faktor. Så också dans och sång som sammanhållande kitt allt enligt TV programmet.

Flocktillhörighet har en överlevandefunktion och den finner vi överallt i naturen liksom dess yttrande i tex gemensamt ylande.

Det måste till andra egenskaper som gjort att människan blivit en så dominerade ’varelse’. Där kommer aggressiviteten in.  Och att bilda flock i ett aggressivt handlande ökar självfallet effekten.

Att aggressionsinstinkt finns hos oss visar vår historia. Här därutöver några citat.

Människor är som vargar mot varandra (Homo homini lupus est).       
   Titus Maccius Plautus (ca250-184 f Kr) hittat i  Tadeusz Czarnecki: Jag är frisk och mår bra; en bok om koncentrationsläger.

Carleton Gajdusek, nobelpristagare, svarade Snell, som undersöker om den kristna etiken ger människan en biologisk fördel efter det nått en viss grad av sociologisk utveckling: ”Civilisationens fernissa ligger som den tunnast tänkbara hinna över de primitiva drifterna. Den rivs sönder som en lätt spindelväv i en stressituation och ofta även utan all påvisbar stress; enligt hans uppfattning finns det ingen etik som kan påverka detta på allvar eller under längre tider.                  

Georg Klein: 'Ateisten och den heliga staden' sid 190

Skorpioner är ju leddjur, dom är programmerade automater. Medan vi människor har vår storhjärna, vi kan resonera och planera och komma överens, eller hur? Ja det är bara det att denna nya del av hjärnan, den är hopkopplad men inte samordnad med alla dom gamla delarna där passionerna bor och emotionerna och hatet, och blir vi stressade så tar dom överhanden.- - - Så det enda vi kan hoppas på är att våra års samlade klokskap är större än vår samlade galenskap, åtminstone på längre sikt.                                        
Georg Klein i Agenda 2002

Det är biologiskt betingat att alla mobbar om de bara får en chans.
Helen Uliczka, Svd 020521

Vi har det alla inom oss. Man behöver bara en anledning, ett acceptabelt sätt att få ut det. Det spelar ingen roll var det är för nåt. Bara det är något. Författaren noterar själv efter att ha deltagit i sitt första upplopp att han njutit av varenda sekund.                                                                    
En fotbollshuligan, Bill Bufords 'Bland huliganerna'. SvD 020603

Om Homerus:  ”Han har förstått att det finns en dragning hos människan, åtminstone hos mannen, att döda med vapen i hand”.                                                                       
Sture Linnér intervju SvD 050601

Instinkter är svåra att hålla i schack. Utvecklingen har gett lösningen  'hämningar'.  Och som de ’biologiska’ aggressiva flockvarelser vi är behöver vi hämningar. Så säger också budorden  ”Du skall ICKE”.

Aggressionsinstinkten gör att det är skäl till att vara skeptisk inför TV bilder av upplopp!.

pe 2012-04-07

Hörde på Kalmarradion en morgon att man talade om Buddism. 
Buddah var uppfostrad inom hinduismen men förnekar helt dess gudar. 
Det finns ingen Gud däremot ett evigt liv genom pånyttfödelse. Som detta nu förklarades så var det inte individen som sådan utan 'själen, tanken' som fanns kvar och upptogs och påverkade (så tror jag det definierades).

Samma tankegång är:

Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill 
vad skönt du drömt kan ej av tiden härjas 
det är en skörd som undan honom bärgas 
ty det hör evighetens rike till.                            Viktor Rydberg: Kantat


Motsatsen måste självfallet också gälla!             Dock:

Är det fleras 'skörd' så laskas förhoppningsvis ut något bra - och det har väl utvecklingen visat (vi finns ju !). 
Nu är det inte slump utan Darwins utvecklingslära !
                
 pe 2003

Hanna Arnedt skriver:A tendency of ordinary people to obey orders and conform to mass opinion without a critical evaluation of the consequences of their actions and inaction.
 höst 2013

David Katz menar i ”Människor och djur”: "Människan har ett tänkande, tydligast representerat av det vetenskapliga, där varje steg tages under säkraste kontroll. . . . Detta tänkande är i högsta grad insiktsfullt. Det karakteriseras genom absolut saklighet och fullständig frihet från känslobetonat inflytande. . . . Detta tänkande är till och med hos människan ett undantag. . . . Denna förmåga att objektivera, som även sträcker sig till det egna jaget, förefaller mig utgöra orsaken till det intelligenta tänkandet i dess högsta form." 
David Katz

Dalai Lama talar om två andliga nivåer. Den ena är religion, den andra och den grundläggande och viktigaste är nivån där vi inser att förståelse, tolerans, medkänsla och vänlighet är den viktigaste för att uppnå lycka.
                                                från Klas 2008-mar                                    

En genomgående tes i Hayeks arbeten är att förnuftet inte står utanför världen utan är en del av den. Detta utmanar en huvudströmning inom västerländskt tänkande. (Redan Platon såg förnuftet som något fristående och ickevärldsligt.) - Detta tänkande gjorde världen tudelad; å ena sidan finns den som kaotisk eller styrd av ett högre förnuft i form av Gud eller opersonliga naturlagar, å andra sidan den mänskliga som i den mån den var ordnad var en produkt av det mänskliga förnuftet.

Hayek förkastade denna dualism främst därför att han fann ordning i mänskliga angelägenheter utan att för den skull finna spår av mänsklig formgivning.

Efter Fergusson talar H om sociala ordningar som är ”resultatet av mänskligt handlande men inte av mänsklig formgivning”. ”Spontana ordningar” uppstår utan övergripande formgivning och är i själva verket det enda möjliga när det material som skall ordnas är tillräckligt komplext. Det är det enda möjliga för att göra ordning av kaos, det krävs inte att alla relevanta faktorer är kända, allt som krävs är att vi medvetet eller intuitivt tillämpar den del av kunskapen vi har. De som ingår i ordningen har en möjlighet att småskaligt experimentera, tex språk lever, ord tillkommer och försvinner.

Den ekonomiska ordningen är spontan till sin karaktär, den är beroende av att ofantliga mängder kunskap kommer till användning och den kräver utrymme för småskaliga experiment för att överleva.

Att försöka centralstyra ett sådant system är dömt att misslyckas. - Varje försök kommer att leda till behov av ytterligare planmässiga ingrepp, slutligen kommer planerarna att tvingas bekämpa varje planavvikelse, och då övergår frihet till förtryck som i sin tur raderar de sista resterna av den spontana ordningen som är förutsättningen för ett komplicerat system som ekonomi i dag är. Således fattigdom.
                                          Vägen till träldom e SvD O90605 (Johan Hakelius)

OM FUSIONER
 Det utmanar löjet när aktiespararnas . . . , olika analytiker och våra vanligaste pratstatsråd uttalar sig tvärsäkert om en tänkt Volvo-Scania-fusion. Bedömningarna är inte mer relevanta än veckotidningarnas horoskop. Det normala i en marknadsekonomi är att företag leds av mediokra företagsledare som i okunskap och ignorans fattar mängder av felaktiga beslut. Det är inte bättre kvalitet i teknisk mening på företagsbeslut än på statliga beslut. Den stora skillnaden skapas av marknaden. Hela tiden tvingar marknaden fram korrigeringar av beslut som har fattats i företag. Motsvarigheten saknas i politiken och byråkratin.                                  
Mats Svegfors, Svd O90116    

Världen är monoistisk ej dualistisk (Fergusson/Hayek).

What's done is done Ralf. Only a child expects life to be just: it's a man's part to stand by the consequences of his deeds.                                                          Mary Stewart: The Hollow Hills

Jag har alltid tyckt att det goda är intressantare än det onda, även om jag insåg att det inte var den allmänna uppfattningen. Som jag såg det, krävdes det hårdare arbete och större mod för att vara god, en åsikt som hela tiden stärktes av mina egna tillkortakommanden.
                                                        
Dick Francis, Hemkomsten O9-04-03

En gratis taxiresa.  Det var i februari 1993. Jag var inbjuden att hålla ett föredrag på klubben Black and White i Malmö. Jag hade nyligen förekommit en hel del i media på grund av de enorma kreditförlusterna i Nordbanken. Jag flög ner till Köpenhamn och tog flygbåten över till Malmö. Och sedan en taxi till Kockska Krogen. När jag steg ur taxin och skulle betala tittade chauffören forskande på mig och sade på sin bredaste malmöitiska. ”Du är från SEBanken va?” ”Nej”, sade jag, ”det var ett tag sedan. Nu är jag ordförande i Nordbanken.” Han tittande beklagande på mig och sade: ”Du, du behöver inte betala.”                                                                           Jacob Palmstierna: JACOBS STEGE, sid 156  07 feb

Med ett småleende läser jag artikeln ”Den mänskliga dubbelnaturen” (DN 24/10). David Brooks skriver om psykologen Daniel Kahneman som 2002 fick Nobelpriset i ekonomi. Den stora upptäckt som Kahneman (och hans kollega Amos Tversky) tillskrivs är att människor inte handlar rationellt, att vi har en dubbelnatur och inte alltid kontrollerar våra tankar och känslor. Vi tänker i dubbla spår, det ena är långsamt, rationellt och medvetet, det andra är snabbt, associerande, automatiskt och smidigt (mönsterigenkännande). Det ena undersöker fakta – det andra fungerar som bas för intuitionen. Han konstaterar också att människor tycks ha grundläggande föreställningar gemensamt och att den stora utmaningen ligger i att fastställa hur hårt eller löst bundna vi är till denna vår gemensamma psykologiska natur. Denna insikt anser författaren David Brooks kommer att ligga till grund för en kulturell kursomställning. Kahneman utvecklar dessa tankar i en ny bok: ”Thinking, fast and slow” (2011).  
Suzanne Gieser  SvD 11-12-09                       

Kristendomen: Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem.
Judendomen: Det du inte vill att människor skall göra mot dig, det skall du inte heller göra mot dem.
Islam: Ingen av er är troende förrän han önskar för sin broder det han önskar för sig själv.
Konfucianismen: Gör inte mot andra vad du icke vill att de skall göra mot dig.
Taoismen: Betrakta den nästas vinst som din egen vinst, och din nästas förlust som din egen förlust.
Buddismen. Skada inte andra med sådant som skulle skada dig själv.
Hinduismen: Om man ser sig själv i alla och alla i sig själv kan man inte skada någon ty det skulle betyda att skada sig själv.
Citat hämtade från Eva Arnemalm, ETC,  Örebro 13-08-02

Fyller nu i uppifrän

                       

 

 

Comments powered by Disqus

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)